Bertil Jansson, konstnär

Vem är Bertil?

Jag föddes i Stockholm 1943 och växte upp under skolåren i Linköping. Yrkeslivet startade år 1965 som gymnasieingenjör och avslutades redan i mitten av 70-talet, men då som diplomerad marknadsekonom. Under mina sista 4½ yrkesverksamma år i Stockholm, studerade jag också, parallellt med affärskarriären, vid Konstfackskolans lördagsakademi. Min lärare där var konstnären Erik Kinell. Men låt oss backa tiden …

Min första hustru och jag var gifta i 29 år. Vi har två söner och hon bidrog starkt till att skapa goda förutsättningarna för mitt konstnärskap. Hon arbetade med keramik vid sidan av ett vanligt jobb. Hon gav mig generöst med utrymme att växa som konstnär.

Under 80- och 90-talet gjorde jag många långa studieresor inom och utanför Europa. Detta fick som följd; att jag utvecklade ett omfattande kontaktnät med många duktiga konstnärer, vilket självfallet också kom att bidra till min egna konstnärliga utveckling.

Under 25 år tillhörde jag Athenaeum Kunstkreds i Köpenhamn. Jag hade egen ateljé i danska Skagen åren 1986 - 96. Det var också där som jag träffade min andra hustru år 1992. Vi gifte oss år 1998 och fick en son år 2000. Allt tycktes gå mig väl inom konsten.

Under åren 2000 - 2013 skapade jag och min dåvarande 28 år yngre hustru Hjortslunds Ateljéer i ett gammalt "kråkslott" i Kisa. Projektet växte till en kulturinstitution. Vi hade c:a 4000 besökare per år. År 2013 tog allt tvärt slut. Det som då hände som borde aldrig fått hända!

En onödigt rik gammal arbetskamrat till mig från Xerox på 70-talet, med stor "lust" för sina vänners fruar, "nästlade" sig rutinerat in också i vår familj. Med sina tidigare 3 "kraschade" äktenskap bakom sig, "köpte" han slutligen också min hustru våren 2013. Detta kom att bli han 4:e fullgågna äktenskap. Hur kunde då detta ske?

Jo, det var nämligen så, att ett äktenskapsförord upprättats år 2002 mellan min hustru och mig. Detta för att begränsa mina särkullsbarns arvsrätt, om jag skulle dö. Jag hade fått ett allvarligt hjärtfel och aktuella äktenskapsförordet var min kärlekshandling till hustrun och vår då 2-årige son, för att öka deras ekonomiskt trygghet ifall jag skulle avlida. Det aktuella avtalet skrevs definitivt inte för att den 30 år äldre "affärsprofilen" från Trosa 11 år senare enkelt skulle kunna "köpa loss" X:et från hennes familj, med målet att X-et själv skulle ta över hela Hjortslund. "Affärsprofilen" och X:ets sluga upplägg tillät mig dock behålla mina målargrejor, vilket var oväntat generöst gjort. Jag ser nämnligen "affärsprofilen" närmast som ett hänsynslöst proffs inom affärsområdet "fula klipp". Plötsligt stod jag utan familj och bostad. Så kan det gå när "girigheten" parats sig med "ondskan"!

Många skulle nog uppleva detta som en katastrof, men dessbättre inte jag. Vetskapen om att alla förändringar också alltid innebär möjligheter präglar mitt synsett. Därför ser jag med tacksamhet tillbaka på de 21 lyckliga åren vi ändå fick tillsammans och nu njuta av "nuet". Stockholmsutställningen "Sånger från hjärtat" på Galleri Bellman under augusti 2017, kan ses som ett kvitto på detta. Av de 50 målade verken som ställdes ut var de flesta målade "dagboksanteckningar" i färg. De flesta  självupplevda ocensurerade händelser ur egna livet. Ett kapitel ur mitt konstnärsliv.

Det tog mig 4½ år efter skilsmässan att hitta den bostad och ateljé som idag är mitt nya hem. En fullgod ersättning för den ateljén och det hem jag tvingades lämna ifrån mig våren 2013.  Detta har också inneburit, att jag sannolikt kommer att bo kvar här i Kisa resten av mitt liv.

 

"Du gamla du fria ..." hänger i Grönlands regeringsbyggnad i Nuuk, inköpt av det grönlänska Hjemmestyret år 1989.